victoriaehrling

nu är det 30/1 och du har åkt.

tiden innan vi åkte till tåget kände jag mig helt tom inuti.
jag hade inget vettig att säga för jag visste inte vad jag skulle säga.
jag ville inte att du skulle se hur jag ledsen jag egentligen var. 

när vi stod på perrongen så hade jag gråten i halsen men jag ville inte visa mig svag.
jag ville inte att du skulle kliva på det där tåget men jag vet ju själv att det är det du vill göra
och jag kan inte hindra dig.
jag vill ju såklart oxå att du ska iväg och göra det du vill men just nu är det riktigt tungt.
jag kommer att stötta dig till 100% och vi får ta vara på den tid vi får tillsammans när du kommer hem.<3

jag har gråten i halsen hela tiden känner jag men jag vill inte bryta ihop,
jag vill vara stark! och jag tror att jag kommer bli det efter den här berg-och-dalbanan
men när jag ligger där ensam i sängen så tror jag ändå att tårarna kommer att komma fram.
men det är väl så det är.
kommer nog bli många sömnlösa nätter.

jag får sysselsätta mig så gott det går så jag har annat att tänka på.
och jag måste bara säga att jag har underbara svärföräldrar, de kommer att stötta mig genom det här :)

nu är det nog för idag.

älskar dig Niklas och det kommer jag alltid att göra<3
(och känn inga skuldkänslor för att jag skriver och känner såhär för jag vill att du ska göra det du vill och jag kommer alltid att stå bakom dig<3 )

om en vecka åker du..
jag vet hur tungt det kommer bli att vara utan dig<3